När jag en gång i tiden startade den här bloggen hade jag som ambition och mål att föra den på engelska. Jag vill också minnas att det skulle vara en bildblogg, med lite text till mycket bilder.
Tanken var att jag skulle öva min skrivna engelska och göra mig förstådd hos en bredare publik.
Nu visade det sig att det inte var många alls som läste min blogg, framförallt ingen som pratade engelska.
Och några bilder har det ju knappast blivit. Det är naturligtvis inte uteslutet att jag någon gång lägger upp en bild, men tanken att det skulle vara en central del i den här bloggen visade sig inte vara hållbar.
Jag har således bestämt mig för att i fortsättningen skriva mina inlägg på svenska.
Det har hänt så mycket sen sist. Jag inser att det var drygt ett år sedan jag skrev någonting och det är en skapligt lång tid. Eftersom jag inte har en chans att skriva ner ett helt gånget år utan att vem som helst som läser det här flyr hals över huvud av tristess tänker jag hålla mig kort. En snabb recap och återblick.
Den 27 augusti 2012 flyttade jag till Sjöviks Folkhögskola, strax utanför Avest i Dalarnas län. Det var ett ganska stort beslut och ett ganska bra beslut. Jag är på det hela taget nöjd med hur mitt liv kom att arta sig efter det.
Kursen jag tog hette Friluftsliv Hantverk och Ledarskap och var en utbildning för friluftsvägledare. Eftersom jag känt väldigt stor olust tiden innan, inför vad jag skulle göra senare i mitt liv, blev detta en alldeles utmärkt nödlösning.
Så under året på Sjövik hann jag både lära mig att avsky och älska kanotpaddling, hantera en symaskin, göra eld med enkla medel, hantera och underhålla naturmaterial, torka mat, vandra långt, vad skoskav är, sovsäcksseparerad kärlek och uppleva långa nätter med levande ljus.
När jag var klar med kursen var jag godkänd men inte kvalificerad att göra andra året som vägledare. Jag är inte riktigt säker på hur jag ska tolka det.
Förutom allt jag så att säga lärt mig har jag också kommit till en del nya insikter. Jag känner mig äldre och klokare, eller åtminstone mer erfaren. Och medfaren. Dessutom har jag lärt mig lite vad den där vildmarken är. Eller naturen. De är egentligen samma.
Så efter ett bittert slut med kullkastade framtidsplaner såg jag till att förse mig med arbete. Så bara någon vecka in på sommaren började jag jobba. Sedan dess har jag bytt arbetsgivare två gånger och arbetar heltid nu på ett projekt som kommer pågå fram till maj 2014.
Så nu sitter jag här, på ett kontor i utkanten av Uppsala, och ser världen utanför fönstret färgas av hösten. Det är på sätt och vis skönt att veta att jag inte kommer arbeta här längre än till våren. Egentligen klarar jag inte av att arbeta sittandes på ett kontor.
Så för att sammanfatta allt som hänt:
Jag är äldre, starkare och har nya erfarenheter i bagaget. Dock är jag fortfarande osäker i många sammanhang och jag kämpar med mina gamla demoner precis som förr. Det enda som egentligen verkar ha hänt är att jag har fått mer vuxna former och mindre fritid.
